fredag 27 september 2013

Snö i Chennai...

...eller i alla fall i ett rum på ca femton kvadratmeter i Phoenix Market mall. Med konstsnö och en temperatur på ca -5 grader hade de lyckats åstadkommit ett snölandskap. Barnen är idag lediga från skolan så vi passade på att åka dit. Stövlar, jacka och vantar fick man låna på stället och sedan var det bara att gå in och leka. Det var en liten speciell känsla att kliva in i rummet. Tyvärr var ljuset alldeles blått vilket gjorde fotografering nästan omöjligt men barnen hade en rolig stund därinne även om den inte blev längre än ca 10 min. Sedan frös de så mycket så vi gick ut igen. Det som förstörde lite av vinterkänslan var ljudet. I Sverige när snön ligger som ett täcke på marken så brukar det bli så skönt tyst då att ljud dämpas något. I detta vinterrum i Chennai DÅNADE musiken ur högtalarna och jag önskade verkligen att hörselskydden varit med. Med tanke på ljudvolymen på alla nöjesställen så undrar jag verkligen hur många indier som drabbas av tinnitus och andra hörselskador...

Några bilder, tyvärr väldigt blåa och suddiga men kanske kan ni se Jakob i Astrid i deras snölek. Uppskattat var det i alla fall!




När vi sedan kylt ner oss på utsidan var det sedan dags att kyla ner oss på insidan...



torsdag 26 september 2013

Sariprovning och utvecklingssamtal

Har nu gjort ett allvarligt försök att prova sari. Detta i måndags tillsammans med en av mina indiska väninnor. Tyckte först att jag visste precis vad jag ville ha. En enkel enfärgad i mjukt och följsamt sidentyg. Började i den ändan men har nog sedan bestämt mig för en annan. Nu tror jag inte att jag ska prova så många fler utan göra min första beställning av Sari. Kul att ha i garderoben. Nu ska jag sedan bara hitta tillfälle att använda den också...

 Så här såg mina första provningar ut. Hela Sarin i samma blå el röda färg...


Men till sist tror jag beställningen kommer att bli denna med en tillhörande svart blus att bära under. Min ljusblå T-shirt passade inte riktigt .)

Efter sariprovningen var vi hungriga. Vi gick till en bra men enkel lunchrestaurang där de serverar vegetarisk sydindisk mat. För 16 kr fick jag det här på bordet...gott men starkt!!!


Idag har vi varit på barnens skola på utvecklingssamtal. David var med Jakob och jag gick med Astrid.
Astrid var till en början lite spänd och tyst och ville inte gärna göra några uppgifter i klassrummet. Men innan vi var klara så ville hon inte gå ut ur klassrummet. Det symboliserar lite hur Astrids skoldagar ser ut. Efter lite uppvärmning så är det full fart. Hon visade mig sedan att hon har lärt sig skriva sitt namn. Hon kan lägga rätt antal plastdjur i en kopp när det är siffror från 1-10. Hon kan blanda två olika färger och få fram nya färger. Hon fick också placera ut olika bilder och föremål utifrån vilket ljud de har först i ordet. Bokstäverna (ljuden) att välja på var W och N. Hon placerade alla bilderna och föremålen rätt. Jag visste inte att hon kunde något av detta så jag blev jätteimponerad av henne. Hon är ju fortfarande lite blyg i klassrummet på dagarna och vill inte gärna svara på frågor på engelska. Men på skolgården efter skolan leker hon i full fart med sina klasskompisar och är då helt oblyg. Tänk vilken skillnad det kan vara.

Jakob var ordförande på sitt utvecklingssamtal då barnens utvecklingssamtal från denna årskurs är studentledda. Han hade också förberett vissa uppgifter som han skulle visa pappa. Sedan satte de tillsammans upp några mål som han ska försöka uppnå under läsåret. Det stora målet för honom är att kunna skriva en liten kort berättelse på egen hand. Han älskar ju också matte och har nu fått låna hem ett mattespel från klassrummet över helgen så nu vet vi vad vi kommer att få göra.

Efter skoldagarna är det lek på skolgården som gäller... 


  
Barnen är nu lediga från skolan resten av dagen idag och imorgon. Efter utvecklingssamtalen idag var vi tillsammans och åt på en alldeles nyöppnad Mc Donald´s här i närheten där vi bor. Vilken lycka! Men det är ju inte riktigt så att det serveras exakt det man är van med. Nötkött serveras ju inte så det blev kycklingwrap för Jakob och föäldrarna och dessa wrap var SPICY!!!!! Tur att Jakobs smaklökar är lite förstörda vi det här laget för han åt upp det mesta. Astrid fick en lite mildare kycklingburgare i sitt Happy Meal vilket nog var tur för hennes mun och mage. 

 
Nu är David en sväng på jobbet och Jakob ska snart på sin dansträning. Han började i tisdags på hip hop och ikväll är andra träningen.  Senare ikväll får vi svenskbesök av två arbetskamrater till David. Då ska vi så klart bjuda på indiskt och så blir det lite fransk chokladtårta till efterrätt. Passar ju när jag tänker efter ganska bra då närliggande områden i Indien tidigare varit franska kolonier....hej så länge!

tisdag 24 september 2013

Lite bilder, Intacts vänner och semestrar bokade!

Här kommer några bilder från de senaste dagarna....


Grillning på gång...



Medan vi grillar och äter så betar kossorna gott gräs på grönområdet bakom vårt hus. Med den här bilden kan man nästan tro att vi bor på landet och inte i en stad med ca 15 miljoner invånare....




Tjejdag på stan i lördags...
Astrid läser noga menyn...
Valet föll på en sweet lime soda...bra val!


Astrid har tagit kort på den täta trafiken. I mitten ser vi en pappa med tre pojkar på mopeden. Ingen ovanlig syn att se 4-5 personer på samma motorcykel här i Indien. nyfödda bebisar och 90-åringar åker motorcykel. Igår såg jag ett äldre par på ca 80-90 år som satt på en motorcykel tillsammans. De såg så lyckliga ut! Så skulle jag också vilja åka när jag är så gammal. Fast jag skulle nog till skillnad från dom ta på mig en hjälm...


När Jakob var hemma från skolan i slutet av förra veckan passade vi på att festa på Dosa och Dal (indiska pannkakor med linssoppa). Mums!!! Lite starkt och rensade luftvägarna vid förkylningen. 


Just nu känns det så bra att vara här igen. Inser att vi alla saknat vännerna vi har här i Indien. Så kul att komma till skolan på dagarna och träffa alla. Kära återseenden varje dag. Att livet är lite lyxigt med mycket service och att vi tillsammans kan njuta av tillvaron utan en massa "måsten" gör ju inte tillvaron sämre. Barnen verkar trivas i skolan. Simning, musik, bild, teater, bibliotek och en massa andra roliga ämnen står på schemat. 

Igår var jag och träffade en annan ABB-fru och åt lunch. Innan jag åkte tillbaka hit i somras fick jag kontakt med en förening som heter Intacts vänner. De driver en skola och barnhem för barn med funktionshinder här i Tamil Nadu. Intresse finns från både mig och dom att jag ska flyga dit ett par dagar och göra ett studiebesök. Förhoppningsvis kan detta leda till mer långsiktigt engagemang. Känns jättespännande! Igår frågade jag också min väninna som är förskolelärare om hon vill följa med och hon nappade. Ska bli så roligt! Men jag känner mig också nervös och jag saknar mitt team på Habiliteingen! Jag har ju trots allt inte så mycket erfarenhet efter bara drygt ett års arbete inom Hab. Men jag åker ju hem vid jul och kanske då kan bolla lite tankar med mina kära kollegor!

Vi har också bokat semesterresor, yippppiiiii!!! Malaysia på höstlovet med resmålen Langkawi och Kuala Lumpur. Sedan är barnen lediga tre dagar i slutet av november och då bär det av för en långweekend till Goa i Indien. Som ni hör är det knappast synd om oss! Nu ska jag dra iväg för lunch med en av mina indiska väninnor. Hon hade tips om bra matställe. Vi hörs en annan dag! 

måndag 23 september 2013

Lyxliv, skola och förkylning!

Så har det redan gått en vecka sedan jag skrev. Tiden har gått så fort! Första skolveckan är gjord. Tyvärr blev Jakob förkyld och fick vara hemma ett par dagar i slutet av veckan. Men Astrid var där ända till fredag. Hon verkar ha det bra och var idag nöjd och glad att det var skoldags igen. Båda barnen är mycket stolts över sina nya klasser och de känner sig lite stora när de går till skolan. Om jag råkar säga dagis  så blir dom inte glada.

Jag och Jakob fick i fredags Dosa med Dal när vi var hemma. Tangam skämmer bort oss. Det är min och Jakobs favoritfrukost! Vi passade på när vi var själva då de andra två i familjen inte är lika förtjusta.

I lördags hade jag och Astrid en tjejdag tillsammans med lite shopping och lunch på restaurang. Det var sååå mysigt! På kvällen grillade vi lite oxfile' här hemma. Gott och billigt är det här i Indien!

På söndagen var vi hela familjen till Asiana hotell och åt lunch. Sedan stannade jag kvar och njöt av en massage och en simtur. Ca 250kr för en 60 minuters massage och poolbad är ju ganska ok pris. Då är det också riktigt fint ställe! Går ju också att finna massage mycket billigare men då är det oftast inte lika rent och fint...

I morse efter att vi lämnat barnen i skolan så åkte jag och David till Westin hotell och njöt av en hotellfrukost. Mysigt att få lite egen tid tillsammans. Efter att sedan fortsatt till kontoret åkte jag in till "stan" och mötte upp en väninna för lunch och lite shopping. Det var jättekul och jättetrevligt! Under tiden jag roar mig idag blir huset städat, disken diskad, tvätten hängd och skjortorna strukna! När dagarna är som de sista har varit, då kan man verkligen snacka lyxhustru i Chennai! Kanske framtida TV-serie...?

måndag 16 september 2013

Första dagen i skolan

Så var första skoldagen för läsåret avklarad. Barnen var ju förstås jättenervösa i morse eftersom de haft ett 4 månader långt sommarlov. De kom också tillbaka till nya klasser och fröknar. Astrid började idag Preschool 4+ och Jakob började Grade 1. Fortfarande går barnen på Amerikanska Internationella skolan här i Chennai så miljön var dock densamma. Astrid var på gott humör på vägen till skolan. Hon såg fram emot simningen idag och att träffa några av hennes gamla kompisar. Hon var glad och nöjd ända tills minuten innan jag sa hejdå. Då kom tårarna och nervositeten ikapp henne. Men en underbar fröken, Ms Sharon, tröstade och sedan gick de tillsammans och tittade på akvariet i klassrummet. Sedan hade dagen gått bra förutom att Astrid absolut inte ville bada i poolen. Tänk, det blir inte alltid som man tänkt sig. Vi gick till poolen här hemma på eftermiddagen istället :). Så här spexade Astrid i sitt nya klassrum när hon först kom dit i morse...



Jakob var mycket nervös igår kväll och i morse. Han grät massor innan han gick och sov igår kväll och mammahjärtat blödde. Men i morse när han vaknade var han mer lugn ända tills vi kom till skolan. Då var han åter igen ledsen och grät. Men även han träffade sin härliga fröken som tröstade och torkade tårarna och efter att några av hans gamla kompisar kommit fram och kramat honom och önskat honom välkommen tillbaka så var det en glad och nöjd pojke som satt kvar glatt i klassrummet när pappa gick. När vi sedan hämtade honom vid lunch var han på ett strålande humör. Även han hade varit till poolen och simmat och han längtar redan till i morgon. Efter skolan åkte vi och drack varm choklad och åt munkar på barnens favoritfikaställe för att fira att de klarat första skoldagen.


Igår var det festivalfirande i Chennai. Just nu pågår en högtid som heter Onam. Detta firas i 10 dagar. Igår när jag var ute med bilen och åkte så såg jag massor med lastbilar med Ganeshastatyer (elefantguden) på. Ganesha är en mycket betydelsefull Gud för sydindien. Vår chaufför berättade att de räknade med att ca 400 olika Ganeshastatyer skulle samlas vid ett tempel nära stranden i Chennai. Måste ha varit en fantastisk syn om jag hade lyckats ta mig dit. Tyvärr stängdes vägarna av senare på kvällen. Mitt enda foto fångade jag från bilfönstret.


David var idag hemma från jobbet för att kunna finnas som stöd vid barnens första skoldag. Den stund barnen var på skolan åkte vi bl a och handlade mat i en ny mataffär som öppnats i Chennai. Jag trodde inte mina ögon när jag kom in. Den var stor, rymlig och förhållandevis välorgansierad. Kändes nästan som att komma in på Ica. jag fick lov att fotografera inne i affären så jag kan visa. Har aldrig sett en så prydlig mataffär i Indien. Det bästa är att den bara ligger ca 5-10 minuter från skolan. Topp!


Ris och kryddor i lösvikt...


Bild från bilfönstret. Rikt djurliv på gatorna. Hund och kossa samsas om matresterna från soporna efter vägen som leder fram till vårt hus...

lördag 14 september 2013

Tillbaks i Chennai

Nu är vi åter i Chennai efter en skön sommar i Sverige! Vi blev ju hemma väldigt länge denna sommar p g a  sjukdom så det var med viss oro vi reste tillbaka hit igen. Hur skulle barnen reagera på att resa tillbaka, skulle det vara massor med tårar innan vi satte oss i taxin som körde oss till Arlanda? Skulle de klaga över värmen och lukterna och skulle reaktionen på hemlängtan komma direkt denna gång. De negativa reaktionerna har uteblivit än så länge...istället var det två lyckliga barn som igår somnade i sina sängar efter att ha ställt i ordning leksaker och badkläder så de skulle vara redo direkt att leka idag när de vaknade. Resan gick som vanligt bra trots att barnen var vakna hela flygresan. Lite trötta var dom på slutet men det är helt förståeligt eftersom vi också flög hela sträckan på en och samma dag. Tidigare har vi alltid bott över en natt i Frankfurt på vägen. Jakob pratade mer engelska än vad han någonsin gjort igår. Det var som om han ville öva extra mycket inför skolstarten på måndag. Som tur var ställde gärna flygvärdinnorna upp och pratade med honom så när han hade tråkigt på flyget gick han längst bak och drack lite dricka och pratade med sina nyvunna "kompisar".

Huset var fint och i ordning när vi kom tillbaka hem hit igår. Vår hemhjälp Tangam hade städat och gjort extra fint tills vi skulle komma. Liten invasion av insekter hade vi dock i kök och i barnens sovrum så det blev till att använda lite insektsspray för sanering. Om sprayen är hälsosam...? ....troligtvis inte....men det är inte insekterna heller!

För min och Davids del känns det också bra att ha kommit tillbaka hit igen. Lite skönt ska det bli att få komma tillbaks till någorlunda vardagliga rutiner på måndag igen. Barnens positiva energi smittar ju också av sig till oss vuxna. Idag hade vi en låååång sovmorgon eftersom vi inte kom till sängs förrän vid 3-tiden i natt. Sedan har vi pysslat med uppackning medan barnen har lekt och pysslat här hemma. Ett dopp i poolen har hunnits med och barnen har sedan varit ute och cyklat lite på gatan.

Jag tog en tur till vår lokala supermarket. Blev varmt välkommen tillbaka både av personal och av den faktiska värmen i affären. Idag är det ca 35 grader och luftfuktigheten är hög så det är VARMT! I affären saknas ju också AC så där inne var det olidligt. Min kropp har nog under sommaren ställt om till mer humana svenska temperaturer. Tack och lov är det mulet och de senaste fyra dygnen har det tydligen kommit massor med regn. Regnet var en välsignelse för Chennaiborna då det senaste året varit mycket torrare än normalt och bristen på vatten börjar bli ett stort problem.

En sak till jag hade glömt var hur energikrävande det kan vara att handla i en affär som saknar ordning. Därmed inte sagt att det bara är negativt. Jag tvingas varje dag att dra ner på tempot och tänka att var sak tar sin tid. Alla små erfarenheter i vardagen känns också genast mycket mer spännande nu igen när jag var ifrån det så länge. Innan sommaren var handlingen i affären en daglig vardagssyssla. Idag kändes det åter som ett spännande äventyr. Började med att kliva över den sopsamling som idag hade uppstått utanför affärens dörr. Tillbringade sedan 10 minuter vid en hylla för att försöka hitta chilisås. Alla glasflaskor är samlade på samma hylla men väl där står allt huller om buller. Fick sedan ge upp eftersom personalen heller inte kunde förstå vad jag sökte. Fortsatte sedan så runt affären för försöka samla ihop mina tänkta varor. Även om engelskan är ett av landets officiella språk så är kunskaperna mycket varierande. Men de vill alltid försöka hjälpa och alltid med ett leende på läpparna och en diffus nickning på huvudet i sidled vilket jag fortfarande inte kan tyda om det är positivt eller negativt. Kanske försökte de tala om att såsen var "out of stock" som är en vanligt förekommande fras. Sedan skulle jag betala. Hade kanske ca 10 varor i min korg. Tio minuter tog det för kassörskan att väga mina grönsaker och slå in priserna i kassaapparaten. Att skynda sig är nåt som inte existerar i Indien. Tid är helt oväsentligt. Kortbetalningen fungerade inte denna dag och som tur var hade jag kontanter med mig så jag inte behövde gå ut från affären lottlös. När jag kom ut från affären och tittade på mina händer så var handflatorna svarta, just ja, nu är vi tillbaka i handtvättens land...
Trots allt gick jag därifrån med ett leende genom vattenpölarna och soporna till bilen som väntade en bit bort. Log lite mot den heliga kon som väntade utanför affären och tänkte att det kanske ger mig lite tur. Tänkte på alla vänliga leenden jag mötts av på affären och de blyga nervösa skratten när de försöker göra sig förstådda på engelskan. Den västerländska sidan av mig blir så frustrerad i detta land, men den mer äventyrslystna sidan av mig får sig ständigt en kick av alla dessa små vardagsstunder. Åh när jag vill finns det mer organiserade affärer men trots allt trivs jag ändå bäst i vår lokala supermarket...

Nu är barnen och mannen i familjen åter i poolen efter att ha blivit varma och svettiga efter allt cyklande. När de sedan kommer hem ska vi iväg och äta indisk mat. Äntligen ska vi få slabba med händerna igen och vi hoppas att tandoorigrillen är tänd för nu kommer mina barn som älskar tandoorigrillad kyckling och grillade indiska bröd. Börjar kurra i magen efter enbart tanken på maten...hej så länge!

Jakob hade en överraskning som väntade när han kom hit, en radiostyrd båt! David hade köpt den som en överraskning när han var här en sväng för några veckor sedan. Astrid fick en tvåhjulig cykel efter att ha övat cykling i sommar. Lyckan är total!

Hej hej, här simmar Astrid! På måndag har båda barnen simning i skolan. En bra start på nya skolåret!